Biopatihälsan

Fettsyror.

Det finns 50 kända essentiella näringsämnen som kroppen behöver för att fungera normalt och för att vara frisk. Dessa är ämnen som kroppen inte själv kan bilda utan som kontinuerligt måste tillföras genom kosten. Två av dessa essentiella näringsämnen kommer från fett. Det är de två essentiella fettsyrorna; alfa linolensyra/LNA eller Omega 3 & linolsyra eller Omega 6.

De essentiella fettsyrorna:

- hjälper matsmältningsapparaten

- ökar energiproduktionen, b l a genom att hjälpa kroppen att ta upp syre

- är bra för hjärtat och kärlsystemet

- hjälper inre organ och hormonproducerande körtlar

- är bra för immunförsvaret

- är bra för hud, hår och naglar

När man intar tillräckliga mängder av de essentiella fettsyrorna omega 3 och omega 6 kan kroppens egna enzymer själva omvandla dessa till andra fettsyror som finns i celler och i cellvävnader.

Vid brist på fettsyror blir cellernas membran (skyddshölje) förhårdnat och detta leder till en lång kedja av mer eller mindre allvarliga hälsoproblem. När cellens membran blir hårt och ogenomsläppligt får cellen svårare att ta upp näring, försvagas och blir energilös, vilket kan leda till att vi får ett ökat sötbehov för att täcka hjärnans stora energibehov. När cellmembranet hårdnar får cellerna svårare att kommunicera med varandra sinsemellan, och det kan leda till problem med signalsubstanserna, bla serotonin som behövs för att vi ska må bra och slippa bla depressioner. Många depressioner kan vara orsakade av fettsyrebrist och blir felbehandlade med serotoninåterupptagshämmare (antidepressiv medicin). Tyvärr har både läkare och allmänhet ofta dåliga kunskaper när det gäller detta och många deprimerade skulle kunna må betydligt bättre med ganska enkla kost- och motionsförändringar. Dessutom till en betydligt mindre kostnad för "patienten". I stället för negativa biverkningar av ett läkemedel får man med fettsyror endast positiva bieffekter (se ovan) på köpet.

Hjärnans utveckling och funktion:

Hjärnan, som är det organ i kroppen som innehåller mest fett, består till hälften av essentiella fettsyror. De essentiella fettsyrorna har särskild terapeutisk betydelse för människans hjärnutveckling och hjärnfunktion inom följande tre områden:

1. Inlärningsproblem; dyslexi, hyperaktivitet och koncentrationssvårigheter (vanliga, ständigt ökande problem idag).

2. Benägenhet till kriminellt beteende minskar.

3. Förbättrad funktion och beteende vad avser psykiska sjukdomar.

Barn med dyslexi, dålig motorik, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och inlärningssvårigheter har blivit bättre efter intag av oljor med den korrekta fettsyrebalansen.

Om vår kost inte uppfyller hjärnans biologiska behov så blir inte heller vårt beteende lämpligt. Forskarna menar att våldsamt kriminella gärningar begås då gärningsmän lider av glukosunderskott i blodet. Om nödvändiga energireserver saknas ändras hjärnans funktion från högre intelligens till primitiv reflexfunktion. Essentiella fettsyror kan stabilisera detta blodsockerproblem och bibehålla balansen. Brist på essentiella fettsyror kan leda till ökat sockerbehov och kraftiga begär efter bla choklad. Essentiella fettsyror höjer sinnesstämningen och lindrar depressioner. Om människor hade ett val skulle de inte välja kriminella handlingar, psykiska sjukdomar, våld, onormalt beteende eller hyperaktivitet.

Hår, hud och naglar.

Essentiella fettsyror spelar en viktig roll även inom detta område. De skyddar huden mot uttorkning, förhindrar förstoppning med dess giftiga biverkningar. De hjälper mot eksem, acne, psoriasis och andra hudproblem. Torr hud indikerar att man är i behov av essentiella fettsyror. På vintern behöver vi mer av dessa än på sommaren. Biologiskt sett kan vi leva med en torr hud, men inte med en torr lever eller en uttorkad hjärna. Detta är orsaken till att hjärnan och de övriga inre organen prioriteras då man tillför kroppen essentiella fettsyror. Först när de inre organen har en tillfredsställande fuktnivå är det hudens tur.

Essentiella fettsyror hjälper matsmältningsapparaten, gör blodplättarna mindre klibbiga och minskar därmed risken för blodpropp. De medverkar till att sänka blodtrycket. De medverkar även till transport och ämnesomsättning av mineraler. De är nödvändiga för ämnesomsättningen av proteiner. Både Omega 3 och Omega 6 hämmar tillväxt av tumörer.

Delkälla: Dr Udo Erasmus föreläsningar om "Fett som läker och fett som dödar".

Enzymer.

Vad är enzymer?

Enzymer är proteinmolekyler som är nödvändiga för allt liv. För att de ska bli aktiva krävs närvaro av mineraler och vitaminer antingen i själva enzymmolekylen eller för att bilda den. Enzymer katalyserar och reglerar nästan alla biokemiska processer som förekommer i kroppen. Det finns tre huvudgrupper av enzymer; metaboliska enzymer, matsmältningsenzymer och matenzymer (enzymer i mat). Metaboliska enzymer är de enzymer som katalyserar olika kemiska reaktioner inuti cellen, som t e x energiproduktion och avgiftning. Matsmältningsenzymer utsöndras av matsmältningsapparaten för att bryta ned maten så att näringsämnen kan tas upp från tarmen till blodet. Matsmältningsenzymer är bla ptyalin, pepsin, trypsin, proteas, lipas och amylas. Med matenzymer menar vi de enzymer som finns naturligt i all rå mat och som tillför matsmältningsenzymer utifrån när de konsumeras i sin naturliga form. Rå mat innehåller proteas, amylas, lipas och cellulas för att hjälpa till att bryta ned proteiner, kolhydrater, fetter och fibrer i just denna mat. .

Tyvärr förstörs största delen av enzyminnehållet i födan när vi bearbetar den. Då får kroppens egen matsmältning bära hela bördan. Detta lyckas inte alltid så bra,

t e x försämras enzymproduktionen när vi är stressade. Detta leder till att ofullständigt smält mat kommer ut i blodbanan och då måste de vita blodkropparna fullfölja arbetet med att smälta födan. Kroppen utnyttjar alltså immunförsvaret för att hjälpa till med matsmältningen. När immunförsvaret är upptaget med att smälta mat kan det inte fokusera på bekämpandet av infektioner och andra sjukdomar. När vi äter en enzymfattig kost, måste vår matsmältningsapparat försöka producera alla enzymer som är nödvändiga för att smälta denna mat. Denna extra belastning leder så småningom till en förstoring av matsmältningsorganen vilket orsakar en kraftig försämring av funktionen på dessa. Förstoringen av organ leder till att de blir överbelastade och till slut degenereras med underfunktion eller tom icke-funktion till följd. För att undvika detta kan man under perioder inta kosttillskott med fullvärdiga matsmältningsenzymer för att avlasta organen. Det finns nämligen inga extra enzymer i rå mat för att smälta raffinerad eller lagad mat. Så tyvärr räcker det inte alltid med att tillsätta en sallad till köttet och potatisen. Enligt Dr. Howell, USA, bidrar en raffinerad och lagad kost som är enzymfattig till en patologisk förstoring av hypofysen, som i sin tur reglar alla andra endokrina körtlar.

Källa: Holistic Health, Kunskap för livet, Bertil Wosk, 1997.

Aminosyror.

Aminosyror bildas ur proteiner/äggviteämnen i ämnesomsättningen. Man känner till 22 aminosyror varav åtta är essentiella. Aminosyror är en organisk syra som innehåller en kväveförening. Proteiner i födan bryts ned i tarmkanalen och absorberas till blodet som fria aminosyror. Proteinerna är byggnadsmaterial för kroppens samtliga celler - både vid nybildning och vid ersättning av gamla celler. Om enzymer för att bryta ned proteinerna fattas kommer osmält protein ut i blodbanan och kan ställa till med olika problem i form av bla led och muskelvärk, allergier och andra aoutoimmuna tillstånd. Immunglobuliner (antikroppar) är protein som ger ett försvar mot mikroorganismer och virus. Vissa antikroppar hjälper vid behov kroppen att "äta" osmälta proteiner och detta tär, som nämnts tidigare, på vårt immunförsvar. Levern svarar för en viktig del av aminosyreomsättningen. Där syntetiseras olika proteiner. Proteiner förloras vid svettning, med avstötta celler, urin och avföring. Muskulaturen omsätter ca 50g/dag. Vid överskott sker utsöndring i form av urea, som bildas i levern, genom njurarna. Protein/aminosyrebrist kan ge hårförändringar, tunn muskulatur, viktförlust, hudförändringar, månansikte. Vanligare i västvärlden är överskott av vissa aminosyror och underskott av andra pga ensidig och raffinerad föda. Ett av få livsmedel som innehåller fullvärdigt protein är ägg. Alger är en utmärkt källa till samtliga aminosyror och andra viktiga ämnen, tex spårämnen och fettsyror. Vegetarianer kan få brist på aminosyrorna tryptofan (brist kan orsaka depressioner då serotonin bildas ur tryptofan och serotoninbrist leder till depressioner och liknande tillstånd, tex PMS, sömnproblem och svårigheter att slappna av), leucin och isoleucin (påverkar bla insulinets frisättning ).

Aminosyrorna är viktiga för

- syntes av vävnadsproteiner, enzymer och hormoner

- syntes av RDA, DNA, lipoproteiner

- energiändamål

När det gäller proteiner, precis som andra näringsämnen, är det viktigt att matsmältningsapparaten fungerar för att kroppen ska kunna absorbera dem. Man behöver ha tillräckligt med magsyra i magsäcken för att kunna absorbera aminosyrorna. Det har inte de flesta av oss och får därför lätt brist på en eller flera aminosyror samtidigt som vi får ett överskott på proteiner som inte brutits ned ordentligt. Dessa kan då inte tas upp av cellerna och lagras mellan dessa och kan alltså med tiden orsaka sjukdom.

Essentiella aminosyror:

Isoleucin: Låga värden återfinns ofta hos kroniskt sjuka personer samt psykiskt sjuka.

Leucin: Låga nivåer funna hos personer med nedsatt psykisk och mental hälsa.

Lysin: Brist kan orsaka enzymstörningar, Herpes simplex, dålig koncentration, trötthet och huvudvärk. Lysin är nödvändigt för bildandet av antikroppar och behövs alltså för att immunförsvaret ska fungera.

Metionin: Kan förbättra reumatiska besvär och hindra bildandet av grå starr. Är även verksamt vid avgifningen av tungmetaller.

Fenylalanin: Förbättrar inlärningsförmågan, minnet och vissa typer av depressioner. DL-fenylalanin kan användas för att behandla vitiligo (pigmentförändringar i huden). Vid brist kan trötthet, depression och allergier uppstå.

Treonin: Stärker immunförsvaret och motverkar depressioner.

Tryptofan: Omvandlas av kroppen till serotonin som motverkar depressioner och ökar förmågan till avslappning. Kan användas vid depression, migrän, ångest. panikattacker, övergångsbesvär, smärta och vid sug efter sötsaker.

Valin: Kan dämpa inflammationer och motverka sömnstörningar.

Jag har endast tagit upp några få användningsområden för varje aminosyra så denna lista är långt ifrån fullständig. En av mina källor är bla Leon Chaitow`s Thorsons Guide to Amino Acids. Som synes är aminosyrorna särskilt viktiga för vår mentala hälsa. Som sagts tidigare är alger en utmärkt källa till lättupptagliga aminosyror. Det finns även särskilda kosttillskott med sammansättningar av aminosyror som kroppen lätt kan absorbera. Aminosyretillskott bör ej intas i samband med måltid som innehåller proteiner utan tas med fördel mellan måltiderna och gärna tillsammans med frukt.

Övriga, icke essentiella aminosyror:

Arginin. Histidin. Prolin. Taurin. Carnitin. Glutamin och glutaminsyra. Tyrosin. Glycin. Cystein och cystin. Alanin och b-alanin. Gamma Aminosmörsyra (GABA). Aspargin.

Denna sida är under vidareutveckling!